Joppe

Welona’s John Travolta
“Jonte”

Nästa träd

Namn: Welona’s John Travolta
Född: 2007-12-20

e.:
Galanthus Nobilis Bertoll (Korad IPOI)
u.:
Therese-Dina Vom Gebrannten Walde (LPI LPII Korad)

Uppfödare: Welona’s Kennel


Höjd & Vikt

4½ mån.
56 cm – 24 Kg

5 mån.
60 cm – 25 kg

8 mån.
68 cm – 35 kg

 

————

 

Här skulle jag kunna skriva en massa om att min hund är den puttenuttigaste och mest älskvärda hunden i världen, precis som alla andra gör. Men det kommer jag inte att göra, det bör vara en självklarhet för alla hundägare, utan att skriva ut det svart på vitt. Svårarare än så är det inte.

För att nu ägna uppmärksamheten åt Jonte och hans egenskaper, så kan jag ju säga att han är en heeeelt vanlig Dobermann; Inte en jäkel lik. Förhoppningsvis så sitter andra dobbis-ägare och nickar medhållande, för i min värld så finns det inte två likadana dobbisar. Måhända att de är lika till utseendet, men där tar också likheten slut. En Dobermann är en hund som alltid ger allt i alla situationer. Oavsett om det gäller att vara dig till lags eller att driva dig till vansinne, lita på att din dobermann ger 110%.

Jonte är en av de där dobbisarna som KAN vara lugn, han har jättelätt att anpassa sig till mig eller till omgivningen. Jag har både läst och hört historier om att man kan glömma förkylningar och sängliggande när man har dobbis, för då ska man vara påpälsad och klar, gärna innan hunden själv har vaknat. Men Jonte sover alltid lika länge som jag…om inte längre och de ggr jag varit sjuk så kan han ligga och sova mer än vanligt. Sen har han ju de dagarna då man undrar vad man har plockat in i lägenheten? Leksaker som flyger upp på diskbänken, spisen, skrivbordet. Man kan höra ett gurglande från sovrummet och helt plötsligt så kommer Jonte susandes förbi med eld i baken och min kudde i munnen.

Många gånger så är det ju “bus-historierna” som tar mest plats i berättandet, dels för att Jonte är en liten buse som hittar på en massa saker och dels för att bus-historierna är riktigt roliga. Saken är den att Dobermannen som ras ofta får ett oförtjänt dåligt rykte. Saker som man för höra är “Är inte den rasen livsfarlig?” och “Är inte det en kamphund?”, och det driver mig till vansinne! Är Dobermannen skärpt? Ja. Har den bra vaktegenskaper? Ja. Men betyder det att den är farlig? Absolut inte. En hund blir vad man gör den till, oavsett ras. Och Dobermannen är en superbra familjehund och enmans-hund, som är trevlig, intelligent, lättlärd och fullkomligt underbar…

Jag har aldrig ångrat att jag skaffade en Dobermann, inte för en sekund…