cropped-cropped-13jul002color.jpg

Gamla bilder och tankar

danmark004

Tycker verkligen om den här bilden. Lite som ett bevis på att konst är till för ALLA! Jag har verkligen lärt mig att uppskatta konst efter att jag började på Fotoskolan. Lite då och då inser jag små saker som jag lärt mig under tiden där, saker man inte tänkte på då eller som man inte har insett att man faktiskt har lärt sig. Under andra året och nu efteråt inser jag också hur mycket jag uppskattar och saknar lärarna på skolan, hur mycket de har lärt mig om både foto och livet i stort. Det är jag mycket tacksam över!

Den här möjligheten som jag tackat ja till skrämmer mig så fruktansvärt mycket. Inget är ju helt klart ännu, men bara det att jag fått en förfrågan är så galet stort. Det här är något jag har drömt om länge nu och jag hoppas att det blir av för det innebär så himla mycket för mig, inom både diabetes, livet, men jag tror nog att det kan hjälpa mig inom fotografering också. Jag får ta det kallt helt enkelt! (Lätt att säga när man är ett ångestfyllt, självkritiskt kontrollfreaksmonster. 😉 )

Nu ska jag sova så att jag tar mig upp imorgon – här har ni lite bilder från Danmarksresan 2012, både färg och svartvitt.

danmark001 danmark002 danmark003 danmark005

 

cropped-cropped-13jul002color.jpg

Skolavslutning och fotostipendium

Åh, igår när jag skrev min lista med positiva saker så funderade jag över vad som skulle vara positivt idag. En del saker visste jag ju redan, men dagens största händelse kom som en gigantisk överraskning.

Positiva saker 28/5

1. Skolavslutning.
Egentligen är det ganska sorgligt att sluta skolan, speciellt när man vet att det inte blir någon fortsättning till hösten. Men samtidigt ska det bli skönt att tjäna lite pengar i sommar samt att kunna fokusera på en sak…inte 4000 saker. 😉

2. Galet underbara klasskompisar.
Jag har haft så himla bra klasskompisar det här året och givetvis lär man sakna alla på olika sätt. Ännu jobbigare blev det när jag kom hem och läste allt fint alla hade skrivit på mitt häfte! (Vi fick alla fylla i en lapp med frågor som sen kopierades så att alla fick varsitt häfte med alla andras svar)

3. Världens bästa lärare samt elevassistenten B. 
Dessa människor är guld värda och jag tror att det är med hjälp av dom som jag tagit mig igenom det här året. Har egentligen inte ens ord nog för att kunna tacka dom för allt.

Bonuspunkten

4. Fotostipendium.
Det här är ju egentligen en ganska stor punkt och borde kanske stå överst på min positiva lilla lista, men nej. Under avslutningsceremonin i aulan så delar de även ut olika stipendier och i år gick Anders Schönborgs fotostipendium bland annat till mig (man är tre stycken som får ett stipendium). Jag fattade ingenting när han läste upp mitt namn och klasskompisarna som satt närmast fick nästan knuffa fram mig. 😉 Jag är otroligt stolt och tacksam över den här utmärkelsen – men jag kan inte riktigt fatta att just JAG fick den. Det känns fantastiskt att få ett slags “bevis” utifrån, på att man utvecklats när det gäller fotografering. Så nu har jag ett fint diplom som ska ramas in (samt en liten prissumma). Motiveringen:

För en stor arbetsinsats och en målmedvetenhet som fört hennes fotografi till nya nivåer

cropped-cropped-13jul002color.jpg

Long time no see

Tror att jag säger det nästan varje gång jag hittar in hit; men fan vad tiden går snabbt! På riktigt alltså. På onsdag slutar nämligen skolan och sen vet jag inte vad som väntar. Eller, jag har ju jobb i sommar och egentligen kan jag nog få ihop hyfsat med timmar efter sommaren. Men vill jag det?

Det lutar allt mer åt att jag flyttar från Mullsjö, för jag har ju som sagt inget som håller mig kvar här. Jag trivs väldigt bra på jobbet, men om man bortser från trivselfaktorn – visst borde det gå att bli timvikarie på något annat ställe? Är det värt att bo kvar i Mullsjö enbart för jobbets skull? Gå dag efter dag och vänta på att bli inringd… Vi får se hur jag gör.

Var ett kort besök hos mor i helgen och var barnvakt under söndagen när hon skulle på hundutställning med två småråttor. Den tredje, och nytillkomna råttan, fick inte följa med (han är för ung) och således ryckte “storasyster” in och passade honom. (Hade ju även hand om Joppe och hans halvbror Nico – men de är ju inga små grabbar längre. 😉 )

barnvakt

Ska tillbaka till mor om en vecka och då är det tänkt att jag ska ha lite semester innan sommarschemat på jobbet drar igång. Men innan dess är det ett jobbpass och så klart skolavslutning som gäller. Vill egentligen inte sluta skolan nu. Det känns som att jag äntligen börjar att ta mig upp ur den där svackan som jag befunnit mig i under flera år nu. Det är som att den riktiga Therese har vaknat upp igen. Samtidigt så är det kanske dags för mig att gå vidare nu. Det är kanske meningen att jag ska klara av att stå på egna ben och göra det jag verkligen vill? Är dock livrädd och vet inte vilken ände jag ska börja i. På något sätt vet jag ändå att det kommer att lösa sig. Har ingen direkt panik, inte som förr åtminstone. Då kunde jag få panik långt innan det var dags att göra något och när tiden väl var kommen, så var jag så utmattad av all ångest att jag sket i att satsa på saker och ting. Jag orkade helt enkelt inte kämpa med själva projektet, vad det än var, eftersom att all min energi alltid gick åt till att oroa mig.

Men numera orkar jag inte oroa mig så mycket, man blir inte speciellt lycklig av att oroa sig. Sen är det väl klart att man inte byter ut sin personlighet eller invanda beteendemönster över en natt, sådant tar tid och kräver massvis med arbete. Men jag gör ju mitt bästa och en liten bit på vägen har jag nog kommit ändå.

Ska försöka blogga lite mer nu framöver, mår bra av att skriva och då kan det ju vara lämpligt att få tummen ur arslet och göra det också. 😉 Ska även försöka lägga upp fler bilder på min fotosida, samt fota lite mer. Har inte fotat ordentligt på ganska länge nu, jag har varit dränerad av alla projekt i skolan nu på slutet. Men men, fler bilder ska det bli!

vaktisLillskruttan Minttu väntar troget vid dörren. 😀

cropped-cropped-13jul002color.jpg

Babblus schmablus (+ pressvisning)

Hallå gott folk! Sitter nästan och fnissar för mig själv här framför datorn – kan inte avgöra om det beror på galenskap eller ej. 😉 Är så fruktansvärt nöjd med mig själv idag, ni anar alltså inte. Idag hade vi pressvisning av vår utställning och jag var ganska säker på att det inte skulle dyka upp någon (troligtvis journalisten jag talade med i fredags). Men först dök en fotograf upp, han kom från samma tidning som journalisten jag talade med (hon kunde inte komma just då och ska förhoppningsvis ringa mig). En liten stund senare dök en journalist från en annan tidning upp och pratade med oss samt fotade. Två stycken tidningar låter kanske inte mycket och visst är jag lite grinig över att det inte var fler. Men om man ser till det stora hela så är ju två stycken bättre än inga alls? Jag vet att jag hade kunnat göra ett ännu bättre jobb dessutom, om jag bara lagt in en växel till. Men jag vet inte, jag tänker vara ganska nöjd ändå. Med tanke på hur mitt liv ser ut och att jag dessutom gjort allt jobb själv – ja, jag tänker inte klaga (just nu iaf).

Det komiska är ju ändå att det är det här jag utbildat mig till. Jag är ju för fan utbildad inom medie- och kommunikationsvetenskap. Jag gick aldrig de där praktiska kurserna uppe i Öret, utan har bara läst det teoretiska. Det mesta inom kommunikation är ju sunt förnuft och hårt jävla arbete. Och just nu känner jag att det här är något som jag skulle vilja jobba med och jag skulle vara rätt bra på det också. Sen ska man ta det där steget ut i arbetslivet och behålla självkänslan – det är det svåra.

Inser ju nu att mitt runda lilla tryne kanske finns med i tidningen om några dagar – hemska tanke! Men vad gör man inte för att bli rikskändis? 😉

Satt igår senast och funderade över hur jag ska få ihop min budget i maj. Tänkte att det hade varit bra om jag fick fler arbetspass i april och vips – idag fick jag en förfrågan gällande hela fyra pass i april. ibland undrar jag om de läser mina tankar där på jobbet? Har alldeles fullt i mitt huvud, hinner knappt med själv. Jag skulle vilja göra allt och inget på samma gång. Försöker att tagga ner lite för att inte orken ska ta slut helt, men istället verkar jag bara komma på fler saker jag vill göra. Bra jobbat, hjärnan.

Anyhoo, nedan är två bilder jag knäppte snabbt med mobilen innan. Bättre bilder tar jag förhoppningsvis imorgon. 😉

ryhov2ryhov

cropped-cropped-13jul002color.jpg

Uppskatta det du ser

Ska alldeles strax lägga mig, klockan ringer redan vid kvart över 4 imorgon. Jag och Joppis ska till Gislaved nämligen. Ska klämma in lite allt möjligt på ett par dagar tänkte jag!

Jag fick bra feedback från min lärare idag, både gällande portfolion men också på ett par bilder som jag tagit på mormor. Det känns så himla kul att få höra att man utvecklats jättemycket inom fotograferandet. Jag känner själv att jag på något sätt blivit bättre, inte för att det alltid syns, men det känns liksom. Det är svårt att förklara, men det är som att jag har börjat tänka annorlunda när jag fotograferar helt enkelt.

Vad gäller portfolion så hade jag med mig ett gäng bilder från Gekås, uteslutande på barn, både med och utan sina föräldrar. Hade en bild som jag tog med, mest för att jag på något sätt fastnat för den lite mer än de andra, men också för att den är raka motsatsen till de andra bilderna. Tyckte därför att det var riktigt roligt när läraren också “pekade ut den” som en av de mer speciella.

Ibland undrar jag inte om det hade varit bättre om den här utbildningen var på två år istället för ett? Det känns inte som att man hinner med allt man vill på ett år och under första året är man så…upptagen med sig själv, så att man inte hinner uppskatta lärarna och möjligheterna riktigt. Eller, man? Jag vet att JAG har behövt två år. Första året gick ut på att fila ner allt det som jag trodde var fotografering och som jag byggt min grund på. Innan var jag aldrig intresserad av att se på andras bilder eller gå på museum/utställningar. Jag uppskattar bilder på ett helt annat sätt nu och det ger så mycket.

Anyhoo, det här inlägget skulle egentligen bara klargöra att jag tänkt lägga mig nu och att det har varit en bra dag, men det blev så mycket mer. 😉 God natt!

visaupp001Längtar tillbaka till Köpenhamn!

cropped-cropped-13jul002color.jpg

Silversmed in the making

Hej och hå, här rullar dagarna på! 😉 (Höll på att skriva “silversked” i rubriken…)

Så sitter jag här igen med högt blodsocker. Får skylla mig själv ikväll, var ju helt enkelt tvungen att käka en bit mörk choklad tidigare. Det är onsdag idag, vilket betyder att jag haft fotolektioner samt en lektion i silversmide – blev dessutom klar med min silverring! 😀 Ska pyssla ihop ett diabetesarmband nu härnäst. Har länge varit ute efter ett armband som uppmärksammar min diabetes, men inte hittat något som jag känner att jag verkligen vill ha. Så då gör jag väl helt enkelt ett eget! 😀 Har en plan att fixa ett halsband, eller snarare hänge till ett halsband och gärna ett armband och några ringar till…ja, jag får väl se vad jag hinner med? 😀

Ska alldeles strax lägga mig (om blodsockret sjunkit tillräckligt), behöver all sömn jag kan få. Igår la jag mig redan vid nio, men sov ändå lite för länge idag. Anledningen stavas j-o-b-b. Förra veckan fick jag en fråga om jag kan jobba nu på fredag och jag tackade givetvis ja. Sen ringde de i söndags kväll och frågade om jag kunde jobba i måndags, vilket jag självklart också tackade ja till. Sedan, i måndags innan jobbet, ringde de igen och frågade om jag kunde jobba även igår – och ja – ni förstår antagligen vad jag svarade? Så en vecka med ett planerat pass blev till slut tre pass. Men det är alltid roligt att jobba, så varför inte?

Nu ska jag kolla blodsockret och klappa lite på min nya, fina och skinande ring. Känner mig lite som Gollum – my preciiiousss!

cropped-cropped-13jul002color.jpg

Reseutställning

En vecka under höstterminen var (som alltid) vigd åt den så kallade “Reseveckan”. Den här veckan är alltså tänkt att ligga till grund för en “Reseutställning”. Jag tycker att det är väldigt svårt att komma på ett bra tema för den här veckan, speciellt som då ska ligga inom en rimlig (och möjlig) budget. Förra året valde jag som sagt att gå tillbaka till en del av min uppväxt och på många sätt var det ganska utmanande. I år ville jag ta det hela ett steg längre. Mitt största hinder inom fotografering är att fota människor, inte bara främmande människor, utan även de jag känner. Så för att utmana mig själv så mycket som möjligt tog jag med mig min kamera och for till Gekås. Gekås är nästan alltid sprängfyllt med besökare och mina besök var inget undantag. Vissa stunder är det till och med svårt att ens få upp kameran i fotoläge på grund av allt folk inne i varuhuset. Men för att vara första gången som jag egentligen fotar människor på det här sättet, så är jag ganska nöjd…

blogghelhet

blogg001 blogg002 blogg003 blogg004 blogg005 blogg006 blogg007 blogg008 blogg009 blogg010

cropped-cropped-13jul002color.jpg

Här smider vi annat än planer

Hela dagen har jag varit alldeles bortdomnad i skallen efter gårdagens resa, knappt orkat tänka ens en gång. Sen glanade vi på bilder på fotolektionerna, vilket är sjukt intressant, men ganska tröttsamt för huvudet. Vi gick igenom bilderna på Mänskliga rättigheter samt bilder vi skulle ta under jullovet där vi skulle förmedla gemenskap/glädje och ensamhet/sorg. Jag var lite orolig för det om jag ska vara ärlig, jag visste inte riktigt om jag skulle klara av att hålla ihop och prata om det – men det fungerade till slut. Fick fin respons på båda uppgifterna, är speciellt nöjd med lärarens gensvar på mänskliga rättigheter-bilderna. Det kan ju vara ren inbillning, men det känns som att jag har börjat ta små, små steg framåt inom fotograferingen.

Jag försöker att utmana mig själv så mycket som möjligt, jag vet att jag borde pusha ännu mer, men samtidigt vet jag inte riktigt vart min gräns går just nu. Vissa dagar mår jag inte jättebra, andra dagar känner jag mig bättre än bäst. Det är en svår balansgång, för det som känns okej ena dagen kan göra att jag är dränerad känslomässigt dagen efter. Men jag gör mitt bästa!

Idag testade jag på något nytt, nämligen silversmide. Eller, jag hann såga lite i ett stycke silver innan klassen efter dök upp och var något övertaggade. Väntar nu med spänning på nästa veckas lektion, för det verkar väldigt roligt. Första saken jag (de flesta) ska prova på är att göra en ring, så vi får väl se hur det ska gå? Jag är ju inte den bästa på detaljer direkt…

Nu var det väl tänkt att jag skulle försöka sova, men självklart har jag gått från att vara trött till att bli övertrött. Den där John Blund kan nog lämna sömngruset hemma och istället plocka med sig hela arsenalen med sömnpiller istället. 😉

 

cropped-cropped-13jul002color.jpg

Stockholm tur och retur

Sitter i skolan och somnar nästan över tangentbordet, är så himla trött. Igår var nämligen klassen (delar av den iaf) i Stockholm över dagen. Vi åkte med några från en skola i Nässjö samt en annan folkhögskola i Jönköping. Redan strax efter sju på morgonen så seglade vi iväg mot hufvudstaden och på schemat stod två besök; Moderna Museet samt Fotografiska. På Moderna såg vi en utställning av Cindy Sherman, som jag personligen tyckte var väldigt intressant. Hade gärna stannat lite längre och tittat mer ordentligt på alla bilderna, vi hann nämligen bara med en guidad tur innan vi skulle vidare. Innan den guidade turen så var det tänkt att äta, vilket vi också gjorde. Jag är nog fortfarande lite i chock eftersom att jag betalade 120 svenska riksdaler för en sallad – hur sjuka priser?

På Fotografiska ställer dom just nu ut fyra, helt fantastiska, utställningar. Först såg vi Elliot Erwitts utställning och han har ett helt gäng makalösa bilder. Det fanns hur många som helst som jag fastnade för och som jag mer än gärna hade haft på väggen hemma. Efter det stod “Fotografiska For Life & Dagens Nyheter” på tur, den här utställningen innehöll fotografier av fyra DN-fotografer; Roger Turesson (flera av hans bilder från Fotofestivalen fanns med), Paul Hansen, Anders Hansson och Thomas Karlsson. Därefter var det dags att se fantastiska djurporträtt samt de hyfsat debatterade bilderna på gråtande barn. Självklart var det Jill Greenbergs bilder vi såg. Själv fastnade jag mer för djurbilderna och då speciellt de på björnarna samt en del bilder på apor. Vet inte riktigt, men själva nöjesindustrin med “djurstjärnor” blir lite mer motbjudande när jag såg en del av Greenbergs bilder, det känns himla smutsigt på något sätt. Sista utställningen rusade vi igenom ganska snabbt, men jag hann ändå få en favorit där också. Utställningen i fråga är Marcus Bleasdales och bilden som berörde mig mest föreställde ett barn som satt med en bok av något slag i ett avskalat rum. Jag kan inte riktigt hitta bilden någonstans, den fanns inte heller på hans hemsida. Men på hemsidan hittade jag många andra starka bilder, så titta gärna in där!

Efter Fotografiska for vi hemåt och ja, väl i Jönköping hade vi missat ett tåg med ungefär 20 minuter. Så vi som skulle vidare fick snällt vänta i ungefär 1½ timma till. Jag behöver inte berätta om hur trött jag var va? 😉

Har ni möjlighet så tycker jag allt att ni ska besöka Fotografiska (Moderna med för den delen, även om jag inte rekommenderar att äta där utan att riskera personlig konkurs). På fredag så öppnar även Johan Rheborgs utställning, hoppas att jag kanske kan besöka Stockholm snart igen så att jag hinner se den.