Faktum är att jag är skitdålig på engelska, jag kan formulera mig hyfsat – i huvudet. Ska jag prata så låter jag ungefär som en skadeskjuten och sneknullad åsna…med överbett. Det fungerar liksom inte hur mycket jag än försöker! I vilket fall som helst så börjar läget att bli lite jobbigt, för sen den dagen jag började titta på TUF (har sett alla de säsongerna jag har på datorn och i väntan på fler avsnitt så tittar jag på de jag sett en gång till) så har jag mer eller mindre börjat tänka mer och mer på engelska. Jag har alltid fört livliga diskussioner med mig själv i huvudet och nu har alltså dessa diskussioner övergått till engelska. Ska jag prata om TUF/MMA på svenska så blir det ju inte bättre utav att alla uttryck och begrepp jag lärt mig är på engelska… För ett par dagar sedan gick det så långt att jag efter min promenad hem från tåget, som vanligt livligt diskuterande med mig själv, började att prata på engelska med Jonte när jag kom innanför dörren. Joppeboy fattar ju inte så mycket utav vad jag säger i vanliga fall heller, men tänk er hur nollställd han såg ut när “morsan” började att jiddra på engelska?

Mellan U:n, svackor och allmänt pissedåliga dagar så tittar solen ibland fram, både utomhus och “inomhus”. Igår fick jag nämligen ett erbjudande om bostad (Läs; erbjudande om visning av bostad)! Jag ligger på köplats 7 just nu, men jag ber till gudarna att jag får den här lägenheten. Den ligger nära skolan (i Örebro och bara det är guld värt!), en busslinje, mycket skog och en hundklubb. Jag ska på visning nu på tisdag och jag hoppas så innerligt att jag får lägenheten sen!

Innan jag avslutar så vill jag tipsa om den blogg som just nu (tyvärr för er andra) är nästan den enda jag följer med stort intresse, nämligen MMAnytt>>. Gå in och titta vettja, både intressant och underhållande läsning på samma gång!

Nu är det så här:

- Jag fick mitt första U idag och jag har aldrig känt mig så här misslyckad i hela mitt liv. Tidigare G-gränser har varit 12 men nu hade han ändrat den till 16…och jag fick 13 poäng. När vi väl satt och gick igenom den så insåg jag att jag rätt lätt kan få G om jag bara läser på lite extra. Är dock sur för att föreläsningarna var så åt helvetes tråkiga och dåliga att man tappade all motivation.

- Har en sjukt seg extrauppgift att göra för att jag missade seminariumet p.g.a mobilen gick och dog mitt i natten.

- Har ett grupparbete som ska göras. (ska alldeles strax börja med det)

- Jag hänger mest på Twitter, Facebook och Sherdog.com, i väntan på att blogglusten ska komma tillbaks.

- Jag vill till Stockholm i april och gå på “SUPERIOR CHALLENGE 5″, enligt Reza “Maddog” Madadi så skall han fightas mot Junie Browning och JAG VILL SE JUNIE BROWNING!

- Jag blir alldeles ledsen när jag sitter och ser presskonferensen efter WEC 47 nu i helgen, Jens Pulver ska lägga av och det är inte…kul. Jag satt även uppe till 6 i söndags morse (igår) för att få reda på resultatet i fighten mellan Jens Pulver och Javier Vazquez…

- Det var allt för nu.

EDIT; Gick precis in på sidan för “SUPERIOR CHALLENGE 5″ och nu är det tydligen bekräftat att Junie ska möta Reza! DET ÄR SJUKT! Snälla, kan inte någon följa med till Stockholm? Pleaaaase?!?

Jag tror att det kommer att fortsätta vara lite glest mellan inläggen ett tag till. Jag befinner mig i min lilla bubbla där jag tänker en hel del på allt och inget. Och de tankarna är alldeles för snurriga och jobbiga för att passa på bloggen, så det får vara lite bloggtorka. Men å andra sidan, vem vet, jag kanske tar mig ur den här luftgropen snabbare än vad jag tror. I vilket fall som helst så antar jag att ett fåtal inlägg är bättre för er, än att jag hetsskriver om TUF, som upptar mest tid (förutom Joppan såklart) just nu.

Roligt idag:

- Jag har HIV! *viftar med min blodiga tumme framför en… kvinna*

Igår hade jag tre galningar på besök och vi tittade på Melodifestivalen och levde om! Helt galet och Joppe blev alldeles till sig eftersom att han trodde att alla tjejerna var här för att besöka honom. Det var riktigt trevligt faktiskt och jag hejar nu stenhårt på att Pillan ska gå vidare till finalen. Den ena låten jag kommer ihåg något av om jag ska vara ärlig… Sen blev det lite youtube:ande innan damerna skulle åka igen, då var jag självklart tvungen att glana på ett par avsnitt av TUF för att förebygga den fjolligheten som började växa inom mig.

Har egentligen inte så mycket att skriva, det blir rätt tråkigt för er att läsa om TUF hela tiden, men det är ungefär vad jag orkar bry mig om just nu… Så avslutningsvis vill jag bara säga att Säsong 11 av TUF>> kommer att bli så jävla awesome eftersom att Chuck Liddell kommer att vara en utav coacherna!

Fy satan vilken jävla fight jag precis har sett! Helt jävla otrolig… Det var dags för finalerna för säsong ett av TUF och först var det Diego Sanchez mot Kenny Florian och med tanke på Diego’s tidigare matcher så kändes det ganska klart redan från början vem som skulle vinna. Men sen vet man ju aldrig hur det går riktigt och en liten del av mig hoppades på en vinst för Florian. Det var dock Diego Sanchez som vann och därmed också kontraktet med UFC, matchen i sig var dock inte så spännande…

Sen var det dags för the light heavyweights Forrest Griffin och Stephan Bonnar, som var två väldigt jämna fighters. Och vilken jävla fight sen… Båda två träffade jävligt bra med både knän, knytnävar och armbågar. Forrest Griffin visste man redan sedan tidigare att han är en väldigt tuff kille eftersom att han fick armen bruten under en match UTAN att “tap out”, däremot så knockade han den andra killen med den handen/armen som fortfarande var hel! Både Griffin och Bonnar var väldigt intensiva under 15 minuter och det slutade med att domarna fick besluta vem som vann. Enligt dem allihop så var Griffin vinnaren, men Dana White m.fl beslutade sedan att ge båda killarna ett kontrakt med UFC.

Det här var fan det mest intensiva och brutala jag någonsin sett!

Sitter i skolan just nu, har precis skrivit ut kursguiden för delkurs två och en utav de artiklarna vi ska läsa och nu väntar jag på att Madlään ska dyka upp innan vår föreläsning ska börja. Tror att det handlade om Genus och grejer idag, men jag kommer fan inte ihåg. Får väl se hur det går eftersom att jag har huvudvärken från helvetet på besök idag…ehe. Längtar tills jag kommer hem dock, då ska jag nämligen börja glana på säsong ett av The Ultimate Fighter – yadiehoo! Nu är det dock blandade viktklasser tror jag och inte bara tungviktare, så det ska bli rätt skoj eftersom att de mindre killarna oftast är lite smidigare är 100-kilosklumparna. (Fast det är jävligt skoj att titta på heavyweights också!)  Nähe, ska hitta på något annat nu och lämna datorn till någon som verkligen behöver den!

Fan vad besviken jag är nu… Helst av allt så hade jag velat se James McSweeney vinna hela säsong 10, men det gick inte riktigt som jag ville. Sen hoppades jag på Brendan Schaub istället, men den där jäkla dunderklumpen Roy Nelson kväver ju alla med sin jäkla mage. Skit också…

Jag börjar ärligt talat att bli bättre nu, har fortfarande lite svårt att andas och sen vanliga förkylningssymptom. Det som är värst är nog ögonen, svider och gör ont, men nu ser jag någorlunda igen i alla fall! Ska försöka läsa lite av kurslitteraturen som finns tillgänglig online idag, har inte råd att köpa någon utav böckerna, så det blir väl till att sitta på biblioteket under denna delkursen…

En liten kom-ihåg-lista till mig själv:
- Ring killen som skulle komma och tapetsera.

…nu glömde jag ju vad jag skulle göra.

Just nu så glanar jag på säsong 10 av The Ultimate Fighter och nu är det Heavyweights som gäller. Och jag skojar inte när jag säger att de här grabbarna är allt annat än små. o.O

Vi kan väl säga att jag inte är på topp direkt, känns som att mitt huvud ska sprängas, jag nyser hela tiden, halsen värker, näsan är så täppt att man skulle kunna tro att jag snortat cement… Det är inget vidare alltså. Som om inte det vore nog så har det bara vräkt på med mer snö hela tiden och jag börjar sakta fasa inför morgondagens resa till skolan. Fy fan…

Å andra sidan har jag ju en helt ledig helg, så jag behöver ju inte ha dåligt samvete över att jag endast orkar hasa mig ut i köket för att hämta glass eller cola. (Jo, jag tar ut hunden, ger honom mat och allt det där, så ni behöver inte oroa er…) Då för några dagar sedan när jag var sådär härligt sömnlös så upptäckte jag ju The Ultimate Fighter på tv, men det visas ju inte på bästa sändningstid om man säger så. Däremot hade jag tur, för det fanns en del avsnitt från diverse säsonger på den sidan där jag brukar glana på serier. Tyvärr får man bara kolla på ett visst antal minuter varje gång och sen vänta i drygt en timma innan man fortsätter. Och det är vad jag gör nu, väntar alltså, varför tror ni annars att jag har tid till att blogga?

Är fruktansvärt fascinerad över grabbarna som fightas, inte bara i TUF utan jag har youtube:at lite också. Det finns många som är sjukt duktiga och så finns det de som är duktiga, men som har en helt bananas personlighet. En av dom är Junie Browning och han är inte att leka med direkt, i åttonde säsongen då han var med i TUF så startade han bråk, efter bråk, efter bråk och han kunde inte riktigt tygla sitt humör. (Det har han väl knappast kunnat göra efter/innan serien heller för den delen…) Jag hittade ett klipp från när Junie mötte Logan Barger (som är allmänt kass) och om ni kollar i slutet så ser ni något rätt komiskt. Om man tävlar i MMA och speciellt när man står framför sin motståndare, så bör man kanske vara lite mer…uppmärksam? Well, här har ni klippet iaf! –>